Hakkorset

Hakkorset

Även om detta var Tredje rikets symbol 1933-1945 (nazismens) under den tyska örnen (svart mot vit botten) så har hakkorset betydligt längre och bredare historia än så..

Hakkorset (svastikan) är en av mänsklighetens äldsta och mest spridda symbol.
Det finns två typer av hakkors ett moturs och ett medurs. Hakkorset har många olika betydelser som skiftar från kultur till kultur. Generellt sett står det hakkors som vrider sig moturs för godhet så som lycka, framgång och återfödelse. Det hakkors som vrider sig medurs står generellt för ondska så som död och förstörelse. Vissa avvikelser förekommer.

Hakkorset har ett stort spridningsområde och har påträffats över hela jordklotet förutom i Sumerien och i delar av Afrika. Används inom buddhismen och hinduismen m.m. Hakkorset har ett starkt fäste hos Nord- och Sydamerikas ursprungsbefolkning. Bland annat Hopi- och Navajoindianerna använder sig av hakkorset.

Svastikan eller hakkorset som symbol

I första hand har tecknet blivit känt som politisk symbol men det anses vara ett ur-indoeuropeiskt tecken. Dock dyker symbolen upp i många kulturer i både Gamla och Nya världen och bör egentligen ses som en variation av korset i en cirkel.

Korsets ändar är brutna åt ett håll, vilket betyder rörelseriktning, dvs. dynamisering. Det antas ha med årstider att göra och förekom redan 2200 f. Kr. i Mohenjo-Daro-kulturen (induskulturen).
I det gamla Kina var det symbol för de fyra väderstrecken med namnet wan-tsu. Omkr 700 e. Kr. fick det i Kina även betydelsen talet tiotusen (oändligheten).

Inom den indobuddhistiska området ansågs det vara sigillet på Buddhas hjärta och även i Tibet har det avbildats som lyckotecken.

I den indiska religionen jainism betyder de fyra armarna existensnivåerna gudavärld, människovärld, djurvärld och underjord.
Svastikan i mitten av den indiska Lagens Hjul symboliserar sangsara, den oupphörliga förändringen eller vardandet.

I Medelhavsområdet rullade man ibland ihop hakarna vid korsets ändar eller bröt dem i meandrar. Som en fyrdubbling av grekiska bokstaven gamma (G) betecknades svastikan som crux grammata.

Tors hammare, amulettsymbolen i hakkorsform, hör till det nordgermanska området.